Januari 2025 Burns Night
2025 års första provning ägde rum 15 januari, dvs som vanligt tredje onsdagen i månaden. Enligt traditionen inledde vi med en whiskyprovning som leddes av Hans E varefter det följde en sedvanlig Burns Night.
Temat var Glenallachie respektive sherryfatslagring. Alla fem whiskysorter kom från Glenallachie Distillery i Speyside i Skottland. Glenallachie startade 1967 men producerade enbart malt till blendindustrin ända fram till 2017. Då köpte whiskyikonen Billy Walker destilleriet. Med sitt goda rykte och sin stora whiskykunskap kunde han sedan göra maltwhisky av god kvalitet. Det kom flera wood-finishes och begränsade släpp av whisky som lagrats/slutlagrats i olika sherryfat. Några av dessa skulle vi smaka av ikväll.
Inledningsvis pratade Hans om de olika torra sherrysorterna fino, oloroso och amontillado som framställs i området runt Jerez i Andalusien och hur de produceras, smakar och lagras. Till denna sherry används palomino fino-druvan. Han pratade också om Moscatel och Pedro Ximenes även om de inte kan kallas för sherry då de är söta starkviner och inte framställda i sherry-området runt Jerez i södra Spanien.
Glas 1 var Glenallachie 9 år, fino sherry cask finish 48%. Whiskyn hade först legat på bourbonfat i 6,5 år och sedan 2,5 år på fino-fat. Smakmässigt ger finon mandeltoner, citrus och muskot medan bourbonfaten ger vanilj och sötma. Kostar ca 775:-.
Glas 2 var Glenallachie 9 år, oloroso sherry finish 48%, dvs samma whisky som glas 1 men finishen var 2,5 år på olorosofat. I denna klassiska sherryfatsfinish fanns smak av torkad frukt, nötter och choklad. Kostar också 775:-.
Glas 3 var Glenallachie 9 år, amontillado sherry cask finish 48%. Återigen samma whisky men finishen på 2,5 år var nu amontilladofat. Här fanns smak av mandel och citrus från fino-inledningen och hasselnötter och frukt från den avslutande oxideringen av sherryn som hos oloroso. Även denna kostar 775:-.
Glas 4 var Glenallachie 12 år, moscatelfinish 48%. Här hade whiskyn först legat på bourbonfat i 8,5 år och sedan 3,5 år på fat med moscatel-”sherry” från Portugal. Denna söta ”sherry” på moscateldruvan ger whiskyn en blommighet och fruktighet och lite smak av plommon och citrus. Denna buteljering kostar 950:-.
Glas 5 var Glenallachie 15 år, lagrad på oloroso- och px-fat, 46%. I px-faten har det legat px-”sherry”, en söt sherry” som gjorts på pedro ximenes-druvan. Denna lagring ger whiskyn smak av honung, torkad frukt, choklad och nötter. Kostar 1150:-.
Glas 5 valdes till kvällens godaste whisky följt av glas 3 på andra plats.
Efter whiskyprovningen följde Burns Night. Bordsbönen Selkirk grace följdes av att haggisen fördes in och Address to a haggis i Hasse Alfredsons översättning lästes. När haggisen ätits (och najadlax för de som inte vågade) lästes Immortal memory om Burns liv samt några av Burns dikter. Familjen Hesslefors läste sedan varsin egen dikt om vad som tilldragit sig under kvällen. Avslutningen inleddes med dikten First catch a haggis och avslutades med allsång av Auld Lang Syne. Som vanligt var det en mycket trevlig kväll!
